Jag har faktiskt jätte mycket jag vill säga idag/inatt/just nu. Tankarna bara virvlar runt i skallen. Jag älskar först och främst mina vänner, Är så otroligt tacksam över att jag har er alla. Man väljer själv sina vänner och jag har valt dom bästa. Alla bloggare får ibland det här "rycket" då man ger vännerna några rader i bloggen. Ni är med mig i vått och torrt. De finns undantag för att han/hon är konflikträdd och det gör mig otroligt ledsen, väldigt ofta då jag faktiskt vill prata med han/hon om saker som jag inte kan göra just för att jag tar hänsyn till personen. Det är egentligen helt fel. Personen bör ta hänsyn till mig och vilja stötta mig eller ge goda råd istället för att springa iväg och inte vilja lyssna. (nu kom det en kall pust på min kind!! var det ett spöke?!) eller har jag fel?! De händer ofta att jag tar upp min telefon och vill ringa men kommer på mig själv att jag inte kan. För att du inte klarar av det.. Vi är vänner och jag älskar dig otroligt mycket. Det vet du för att jag ofta säger det. Vännerna jag har nu kommer jag alltid vilja ha i mitt liv. Man känner ganska fort vilka som är ens riktiga. Stackars dom som inte har några vänner att dela sin glädje och sorg med. Det är de som livet handlar om. Ta vara på sina vänner och behandla dom med respekt och som du själv vill bli behandlad. Det fick jag lära mig i skolan. :) Vännerna och familjen betyder mest.